Tänk jag drömde i natt…

Jag har följt Filip och hans sömntrassel hos Bebis i Bayern, och blivit sugen på att testa ”tassningsmetoden”. Lilla H sover ju för det mesta hela nätter, men i perioder vaknar hon i alla fall en gång per natt och för att komma ifrån nattmatningen funderar jag på att prova denna metod.

Tipsen kommer från Familjeliv:

Tassmetoden introducerades i Finland för ungefär 10 år sedan i Finland av psykologen Katja Rantala. Den är dock ursprungligen utvecklad av Dr Klaus Minde på McGill-universitetet i Montreal. Grundtanken med metoden är att lugna barnet och få barnet *redo att somna* men att barnet sedan skall somna på egen hand. Tanken med att man sätter handen (”tassen”) på är ursprungligen hämtad från djurvärlden – också djurhonor lugnar ju sina ungar genom att sätta tassen stadigt på sin unge. Därifrån kommer alltså namnet! Modellen rekommenderas av bl.a. Helsingfors sjukvårdsdistrikt och Mannerheims barnskyddsförbund.

Så här fungerar det

Alltid då barnet gråter vid nattning eller vaknar på natten följer man följande rutin:

1) Lyssna först av gråten: Är där pauser? Tystnar den av sig själv? I fall gråten blir mera intensiv fortsätt till steg 2.

2) Sätt handen stadigt på magen/bröstkorgen/ryggen/sidan beroende på hur barnet sover; visa alltså att pappa/mamma är här men du skall sova nu. I fall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. I fall gråten inte tystnar fortsätter du till steg 3.

3) Smek barnet med stadiga, rytmiska, lugnande rörelser. I fall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. I fall gråten inte tystnar går du till steg 4.

4) Ta upp barnet i famnen och håll tight upprätt intill kroppen samt i fall barnet är hemskt ledset smek ryggen med stadiga, rytmiska och lugnande tag. Sätt ner i sängen genast då barnet är lugnt men innan det har hunnit somna. Behåll handen på en stund så att barnet känner att du är där. Ha alltid med en snuttefilt då barnet är i famnen som ni sedan sätter mot t.ex. barnets kind då ni lägger ner barnet i sängen. Snuttefilten fungerar alltså som trygghetsöverförare.Att uppfylla ömhetsbehovet dagtid ger en bra grund för god nattlig sömn. Håll barnet nära och lek lekar som innefattar mycket kroppskontakt.

För att sömnskolan skall lyckas gäller det att

  • Du själv är lugn och tålmodig, eftersom barnet reagerar på förälderns sinnesstämning. Den föräldern som är mest utvilad passar bäst att sköta barnets uppvak.
  • I fall barnet somnar t.ex. under amningen, väck barnet ömt till insikten att hon lyfts till den egna sängen. Det är viktigt att barnet på natten vid uppvak inser att hon är på den trygga plats där barnet somnade.
  • Barnet kan till en början reagera på sömnskolan med intensiv gråt, men klarar av de nya rutinerna när föräldrarna finns i närheten för att hjälpa.
  • En regelbunden dagsrutin är viktig för att sömnskolan skall lyckas.

Metoden rekommenderas från 6 månader och kan användas oavsett om barnet sover på rygg, sida, mage, i egen säng eller samsover.

2 reaktioner på ”Tänk jag drömde i natt…

  1. Nämen, tänk att vi följer en metod utan att veta om det! Vi lägger alltid Hannes i sängen och han får somna själv tillsammans med sin älskade snuttefilt. Och på natten om han vaknar lägger vi bara handen på eller klappar försiktigt och så kan han somna om själv i lugn och ro efter att vi plockat upp nappen och stoppat in den i munnen igen.

    • Ja, det var inte dåligt! Ibland kan man komma långt bara på sin instinkt tror jag, utan att veta om en massa vetenskapligt testade metoder. Skönt att det funkar bra för er, vi får hoppas att det fungerar hos oss med!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s