I går var det väldigt varmt och lilla H var på ganska grinigt humör mest hela dagen. Först var vi i centrum med morfar och det gick OK, vi turades om att bära henne lite när hon var som mest tjurig.
Hemma somnade hon lagom till vi skulle åka till mormor, men hon somnade om i bilen. Hon vaknade när vi var där, och hon hann charma mormor med sitt stora leende innan humöret slog om… Sedan grät och skrek hon om vartannat, somnade av utmattning en stund, och började sedan om igen.
Numera blir jag inte så stressad av hennes skrikande (som sällan är så här illa, tack och lov) men det är synd eftersom vi träffar mormor så sällan.
Nu sover pluttan i min famn med nappen i munnen. Tack och lov för den! En del vill inte att deras bebisar ska ha napp alls, men jag resonerar som min kompis S: ”Hellre en månads helvete när de ska vänjas av napp, än tre års helvete utan”.
0 svar so far ↓
Det finns inga kommentarer än...Sparka igång saker genom att fylla i formuläret nedan.